Mosebacke: en odyssé i bilder och internhumor

Niklas från DZ gör sin garagerockplikt och intervjuar Masshysteri.


Stefan & The Problematix: 5 years in the making. Minst.


Mattias Olov Ottosson och Kenny Håkansson. Denna Östgötska trummis är ett stort fan av Anders Niklas Andersson, ni vet den där killen som brukade spela i Kennys gamla band. Nu befinner sig alltså Mattias Olov Ottosson ett steg närmare att få spela med Anders Niklas Andersson. Fast han har varit nära en gång tidigare. Det var när Mattias Olov Ottossons andra band Regulations spelade på Debaser för något år sedan, och Anders Niklas Andersson befann sig i publiken. Ja, jag ska utan omsvep erkänna att jag var tämligen påstruken när jag fick för mig att det var min plikt att förena de två. Så jag shanghaiade en Regulations-lp ur distron, och skrev med darrig handstil på konvolutet "Hej! Jag heter Mattias Olov Ottosson och vill jättegärna spela med dig. Ring mig. Här är mitt telefonnummer…". Men när jag försökte överlämna detta 12"x12" stora vistikort insåg till slut någon i mitt sällskap vad jag höll på med, och konfiskerade vinylen. Sist jag hörde av den så befann den sig i Nuclear Death Terrors replokal i Köpenhamn och var förtjust i att sniffa lim.


Dennis i en mycket snygg Battalion of Saints-t-shirt. Han gör sitt för att detta underskattade band ska bli årets obskyra snackis på helgens P3 Guld-gala. I förgrunden: Stefan utan några Problematix.


Mary's Kids: en mycket trevlig norsk jänta, en gitarrist med stirrig blick och en av Umeås främsta punkikoner. De körde en cover på "White nigger", vilket Mattias Olov Ottosson hävdade var Victims från NYC. Det visade sig vara Avengers låt. Och Victims var inte från NYC, utan Kalifornien. Piiinigt. Själv försökte jag hävda att det kanske var en Eyehategod-cover, men den galenskapen föll för döva öron.


Identifiera följande individer på detta foto:
1. Goth-Henrik
2. Dust-Amanda
3. Mattias Olov Ottosson
4. En mycket omtalad svensk rockstjärna om spelat i (minst) 2 jättekända band samt (minst) 2 mindre kända.


Up front på Mary's Kids: en man som lever för rock'n'roll.


Jag längtar tills mitt hår blir så här långt så jag kan ha samma frisyr och stänga ute mer av världen.


Under Masshysteris set vandrade en förvirrad ung dam upp på scen. Jag tror att hon ville spela trummor. Erik viftade irriterat bort henne, som sig bör.


Greven och Friherrinnan.


"Short men don't play rock'n'roll/Nanananananana/I said, short men don't play rock'n'roll"
(att sjungas till Rose Tattoos "Nice boys don't play rock'n'roll")


Mattias Olov Ottosson begrundar livet ute i Sthlms förorter.