fredag 26 november 2010

Desperate housewives, desperate hours

Hemmafru och husmoder – vilket jävla skitliv.

Efter lite mer än tre månader som heltidspappa är jag redo att röka crack. Inte på grund av fadersrollen, där rullar det på utmärkt. Olivia Obliteration är lättsam och lättskött på ett sätt som få personer kring femton månaders ålder är.

Vi har kommit varandra otroligt nära. Jag kan alla drag i hennes personlighet och vi har en fantastisk relation som jag inte trodde var möjlig att etablera med en individ som bär blöjor dygnet runt.

Min kärlek och hängivelse till henne är outsinlig.

Nej, det som krossar mig är det som med den moderna livspusselterminologin kallas för markservice.

Smådiska, fylla diskmaskinen, tömma diskmaskinen, sortera tvätt, hänga tvätt, bädda, dammsuga, skura, småplocka mjukisdjur och leksaker non-stop, laga mat, fixa fika, handla. Kort sagt: det helvete på jorden som utgör varje hemmafrus dagliga rutin. Jag förstår att methamfetamin sprider sig likt en löpeld bland USA:s fotbollsmorsor.

Ge mig en langare, nu.

I vanliga fall är jag och Cornelia hyfsat bra på dela upp dödssysslorna. Hon handlar oftare, jag grovstädar mer regelbundet – det går ungefär jämnt ut. Då och då bråkar vi för att en av oss tycker att den andra är en latoxe, men vi når sällan harmageddonnivå på tjabblet.

Nu när jag är föräldraledig faller det sig naturligt att jag gör i princip allt, precis som Cornelia gjorde när hon var hemma. Att dela upp sysslorna och hantera femtio procent av dem är tristess deluxe nog. Dock är det hanterbar leda. Att göra allt varje dag är rena sotdöden.

Att vi män fått kvinnorna att göra det här i alla årtusenden – helt obetalt! – är den största blåsningen i mänsklighetens historia.

Kudos till sol och vårandet, patriarkatet.


”Nooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo!”

Fortsättning följer.

10 kommentarer:

Jonathan Strandlund sa...

Ha ha, äntligen. Som jag har väntat på det här inlägget. Marktjänst = knarktjänst. Mjukisdjuren, legobitarna och antal saker på golvet i hallen verkar fördubbla sig varje gång man vänder ryggen till.

borsorm sa...

"Polaroid app on my iPhone/Taking pictures in London fields/Up on the blog so everyone sees/We're having new age fun with a vintage feel"

Herral de Santina sa...

Ha ha ha, jag var tvungen att goggla det där. Sjukt kul.

carl pedarl sa...

bosrom: hahahahahah! årets låt!

Anonym sa...

Hemmafruarna gjorde markservice. Männen jobbade. True story.

Fredrik sa...

Jag känner igen mig.

Men... Bilden... Hon ser livrädd ut, den lille. Jag blev fan rädd. 8)

dahlberg sa...

vad hände med gamla hederliga nöjen som mäsk och lim? just nu avnjuter jag ett glas god,mousserande mäsk.
börja inte med meth,din tänder blir än värre
http://www.montanameth.org/View_Ads/index.php

henry fiat sa...

låt från kommande Okkultokrati CD/sjuan:

The Power Of Meth.

Kan ju bara vara asbra!

Petri sa...

Henry: TRIUMPH of meth. Genial titel.

Herral de Santina sa...

Jag har inte helt hakat på Okkultokrati-hajpen. Vad är det jag inte förstår, vad är det jag missat?