Se där! Ett helt suddigt band på en bild. Kudos till mig.
Det börjar nästan bli tråkigt att se Graveyard. Det är så förutsägbart fantastiskt att allt upprepande av beröm blir meningslöst. Så jag låter bli den här gången. Jag missade ändå slutet, eftersom jag blev nedbrottad på golvet av en skäggig man med en jättestor skonare tatuerad på magen. Han ville bjuda på ett järn då han, enligt egen utsago, har så mycket pengar på banken. Jag accepterade järnet.
I övrigt har Graveyard skrivit på för storpotätbolaget Universal här i Sverige. Utanför rikets gränser kommer det nya albumet att lanseras av ett extreeemt otippat kompani. På riktigt – jag blev tagen på orimlighetens sängkant. Grattis. Jag håller tummarna.
Svårt att se i allt nattsuddande, men notera Axels granna t-shirt modell trapetskonstnär från tjugotalet. Kudos till honom och hans cirkus!
Raka filmtips ihoprullade tidningar och uppkörda i röven:
”Four lions”. Sönderkramad, jag vet. Men den är verkligen värd att se. Nu, genast, på momangen. Jag visste att den skulle vara rolig och nattsvart störande. Men inte så rolig och så nattsvart störande. Jag skrattade utombords flera gånger, vilket inte händer ofta, och mådde dåligt när eftertexterna började rulla.
”Monsters”. Inte sönderkramad. Än. Scenerna av alienödeläggelse, övergivna städer, stadsruiner och förstört krigsmateriel är upphetsande. Tänk ”Apocalypse now”· Men vill du se utomjordingar som krossar allt ”Cloverfield”-style? Fel film. Den här har en mycket tyngre, ödesmättad och olycksbådande stämning och väldigt sparsmakat med megamanglande action. Samt en hel del oavsiktlig och uppenbar plakatpolitik på den cyniska vänsterflanken. Ungefär som ”District 9” minus den kulsprutebestyckade ratatat-upplösningen och humorn. Det finns väldigt lite att skratta åt i ”Monsters”.
Inlägg
9 kommentarer:
Är det nåt att säga grattis till ett band som kommer bli droppade efter ett album av Universal? Allmän undran. Det är ju inte så att de kommer slå i stugorna.
Hoppet finns väl alltid, men att du skulle tro det har jag svårt att tro.
Filmtips: Mega Piranha, det mest fantastiska du/ni kommer att se.
Monsters. Taget! Tack för tips! Nu: god natt. 8)
kramad och nerbrottad av pur återseendets glädje vill jag bara tillägga! (du har ju inte facebook, a.k.a the book of feces) återigen kram!
Efter att igår ha sett Sex in the city 2 behöver jag se något bra, maken till dålig film var länge sen jag såg. Monsters och Four Lions kanske kan tvätta bort obehaget.
Tompa: Jag väljer att parafrasera grisen Benny, i avsnittet där han på begäran får en lillebror: ”De ville ha ett skivkontrakt, och då fick de det!” Jag väljer att ha förtröstan inför framtiden och håller tummarna för rimliga människor som spelar rimlig musik. Underligare band än så har blivit stora på majorbolag. Om du tänker efter så är steget från Graveyard till Soundtrack of our lives inte superstort.
Men visst, aversionen sitter i ryggmärgen, men jag väljer som sagt att köra på PMA.
Bang: Taken by surprise!
Andreas: Jag tror inte ens ”SITC 2” räknas som en film, utan står under ”infomercial”-sektionen. VARFÖR I HELVETE SÅG DU DEN?! Finns det inte redan tillräckligt med skäl att hata livet?
Fredrik: Vad tyckte du då?
Graveyard rockar jue, synd att man missade gigget.
Four Lions verkar ju vara riktigt rolig.
Jag har inget att skylla på. Hoppades väl på lite fina New York vyer, det var gratis genom Voddler, hjärnsläpp.
Schysst, labelmates med Dead By April då!
ska man va noga så är det stranded de signat med. dotterbolag t universal. de blir därmed labelmates med håkan hellström.
Skicka en kommentar