”And many of us – probably most of us – think your religion fucks people up” vol. 2

Det här inlägget får Syn City att vanhelga Frank Millers geni genom att lämna följande kommentar:

”Jo det har han. Punkt slut. Han kan komma och gå som han vill i en rörelse som beskrivits som totalitär av folk utan inblick. Du avfärdar religiösa människor som verklighetsfrämmande. Med vilken inblick då? Hur kan du vara en av dem och inte vara en av dem?

Jag tycker moderater är verklighetsfrämmande. Jag tycker människor som tror på tomten är mindre verklighetsfrämmande än moderater. Jag tycker Humanisterna är ett kollektiv av själlösa tråkmånsar som inte har något att bilda kollektiv kring, så de bildar kollektiv kring att gilla att inte gilla...

I min bok är Björn Ulveus en moderat. Och Humanist. Dubbel usch.”

Det verkar som du kör med trolleri, men jag väljer ändå att svara dig seriöst, vuxen till vuxen.

Vad Ray Cappo har för förhållande till Hare Krishna idag, vet jag inte. Vad jag dock vet är att Hare Krishna som rörelse tämligen unisont av forskarvärlden avfärdas som en dogmatisk sekt som hjärntvättar folk, fråntar dem deras individuella vilja och tvingar in dem i en rörelse och ett regelverk som lämnar väldigt lite utrymme för personliga ställningstaganden och egna reflektioner och åsikter. Ungefär som Scientologerna. Vittnesmål från folk som lämnat denna sekt finns det gott om, det gjorde det redan långt innan internet uppfanns.

Verklighetsfrämmande? Du vill prata verklighet med mig gällande en sekt som tror på återfödelse och som kräver att människor endast ska ha sex i syfte att skaffa barn? Tut-tut Vishnu, hoppa in i din lådbil och dra iväg! Skynda dig att begränsa folks lustar och njutande!

Som om vi inte hade tillräckligt med mentala bojor som det är.

Jag var på ett fåtal Hare Krishna-möten som ung, för att få gratis mat. Det var obehaglig new age-skit som varje människa med ett uns av förnuft och rationellt tänkande irriterat viftar bort.

Att uppleva när Ray Cappo fick över femhundra tonåringar att mässa ”hare krishna, hare rama” är fortfarande det mest sinnesknullande obehagliga jag upplevt i hela mitt liv.

Nu kommer du att säga ”duuuh, vad är det för skillnad mot när femtiotusen hårdrockare sjunger Iron Maiden-låtar”. Men – jo. Det är skillnad. Förstår du inte det själv kan jag inte göra något för dig, och du gör bäst i att söka dig till en annan del av bloggosfären.

Humanisterna är inte antireligiösa. De är anti att de religiösa ska lägga sig sådant de inte har med att göra. Vilket de gör, hela tiden, över hela världen, just nu i denna sekund, tick, tack, klockan går, döden närmar sig, helvetet väntar, evig plåga om du inte passar dig.

Just nu i denna sekund dör en kvinna i en illegal abort för att en snubbe i lustig clownhatt tycker att det är just så en slipsten ska dras.

Just nu i denna sekund kastar en ung man en sten i nunan på en Pridefjolla, bara för att en hittepåbok eller två förkunnar att det är skändligt att suga kuk – om du är man.

Humanisterna kämpar för ett sekulärt samhälle där vi som väljer att inte tro på tomten, ska slippa få våra liv dikterade av de som väljer att tro på tomten. De kämpar för rätten att fråga ”vad har du för bevis på att det är som du säger”, utan att riskera att hamna på kåken i resten av ditt liv. Sunt förnuft, vetenskap och en rimlig existens för alla.

Läs artikeln om skeptiker i senaste Filter så kanske du förstår hur jag tänker. Den handlar inte specifikt om Humanisterna, utan behandlar friheten att ifrågasätta gudsslavar, drömtydare, spåtanter, scientologer, framtidssiare och horoskopställare. Min favoritfrihet.

En frihet som attackeras gång på gång av världens alla troende och deras högljudda krav på blasfemilagar och respekt. Du, gud, respekt rullar åt båda hållen.

”Jag tycker Humanisterna är ett kollektiv av själlösa tråkmånsar som inte har något att bilda kollektiv kring, så de bildar kollektiv kring att gilla att inte gilla”

Skämtar du? Skämtar du med mig?! Eller är du så här genomkorkad? Du har just beskrivit varenda religion någonsin. En bunt trista jävla runkgubbar som bildar ett kollektiv runt ett påhittat spöke, och sedan sitter och fördömer folk, kastar ut bannbullor, förbjuder sånt de inte gillar – det vill säga mänskliga rättigheter.

Jag väljer en ateistisk discomoderat vilken dag som helst framför en bokstavstrogen, burkahajpande, krucifixpullande, korkskruvslockig tomtetroende i färggrant lakan.

Vilken.
Jävla.
Dag.
Som.
Helst.

Good day to you, Sir! I said good day!